Slackware

Operativsystem · Klassisk Linux-distribution utan systemd

Den äldsta Linux-distributionen som fortfarande underhålls: enkel uppbyggnad, SysVinit i stället för systemd och paket i txz-format som installeras rakt in i filsystemet.

Betyg 82 av 100 Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen
API · Ej tillämpligt

API är inte tillämpligt för den här typen av programvara.

MCP · Ej tillämpligt

MCP är inte tillämpligt för den här typen av programvara.

Slackware 15.0-skrivbord: blå bakgrund med en vit mus, panel högst upp med Applications-meny och klocka som visar Sat 31 Oct 14:58, skrivbordsikoner för Trash, File System och Home samt en dock längst ned
1 / 6 Slackware 15.0 med Xfce 4.16 på 1920×1080 – den blå bakgrunden med musen är distributionens egen, inte ett temapaket.

Bedömning

Så bedömer vi

Totalbetyg

82 av 100

Preliminär (källbaserad)

Bedömningsprofil
Bedömningen avser Slackware 15.0 som operativsystem för server och arbetsstation i en svensk organisation, mätt på den faktiska labbinstallationen (DVD-installation, serierna A/AP/L/N/T/TCL/X/XAP/XFCE, 1 070 paket, Xfce 4.16).
Bedömningsdatum
Modellversion
3.0.0
  1. Öppenhet och kontroll

    Hela distributionen består av fri programvara under OSI-godkända licenser, paketerad som txz-arkiv med källkod tillgänglig från Slackwares speglar. Inget proprietärt tillägg krävs, inga låsta format och ingen telemetri; installationen kan granskas paket för paket eftersom databasen är katalogen /var/log/packages.

  2. Funktionell passform

    Användningsfallet 'full kontroll utan systemd' uppfylls direkt: SysVinit, txz-paket som installeras rakt i filsystemet och slackpkg som hämtar uppdateringar. Poäng 4 och inte 5 därför att avsaknaden av beroendelösning gör att en del moderna programvaror (t.ex. containrar och språkverktyg med många beroenden) kräver manuellt arbete.

  3. Dataflytt och interoperabilitet

    Allt är standard Linux: konfigurationen ligger i /etc som textfiler, filsystemet är ext4 och paketen kan flyttas eller byggas om från källkod. Ingen leverantörslåsning i något led; hela paketdatabasen kan läsas och kopieras fritt.

  4. Mognad och trygghet

    Projektet har funnits sedan 1993 och är därmed den äldsta ännu underhållna Linux-distributionen. Paketformatet och init-systemet är oförändrade sedan länge, installationsprogrammet setup har samma steg som för tjugo år sedan, och 15.0 (februari 2022) är en stabil utgåva med kända uppgraderingsvägar.

  5. Framtidskraft

    Distributionen underhålls av en liten kärna kring grundaren Patrick Volkerding, och versionstakten är långsam: 15.0 släpptes i februari 2022 efter flera års arbete. Modellen är hållbar men sårbar för att få personer bär hela arbetet, vilket ger 3 och inte 4. Någon publicerad långsiktig roadmap gick inte att belägga.

  6. Drift och införande

    Driften kräver mest av de undersökta alternativen: slackpkg löser inte beroenden, uppgraderingar mellan versioner görs för hand enligt changeloggen och LILO eller GRUB konfigureras manuellt. I labbet krävdes dessutom manuell rättning av /etc/fstab efter installationen eftersom rotposten saknades. Poäng 2 speglar att systemet fungerar för den kunnige men straffar den som inte kan läsa paketlistor.

  7. Kostnadsbild

    Ingen licenskostnad. Installationen tar 7,5 GB på disk med Xfce och 285 MB RAM i bruk, vilket är små resurser. TCO är arbetstid: varje uppgradering och varje ny programvara kräver manuell hantering, vilket är dyrare i tid än en distribution med beroendelösning.

  8. Svensk användbarhet

    Xfce-skrivbordet har svensk översättning och den installerades med språkpaketen, men Slackwares egen dokumentation och community är engelskspråkig: docs.slackware.com har ingen svensk sida och projektet har ingen svensk lokaliseringskatalog. Därför 2 (svensk skrivbordsmiljö, engelskspråkig dokumentation), inte 3.

Om Slackware

## Vad det är

Slackware släpptes 1993 och är den Linux-distribution som varit i drift längst. Den är medvetet konservativ: inga beroendelösare, inga påtvingade abstraktioner och SysVinit i stället för systemd. Paketen är komprimerade tar-arkiv med namn, version och byggtag, och de installeras rakt in i filsystemet.

## Pakethantering

`installpkg`, `upgradepkg` och `removepkg` sköter enskilda paket, medan `slackpkg` hämtar uppdateringar från en spegel. Systemet löser inte beroenden åt dig – det är en designprincip, inte en brist, och innebär att du själv vet vad som finns installerat. Hela paketdatabasen är katalogen `/var/log/packages`.

## Driftsättning

Installationen sker från DVD med textbaserade `setup`, som går igenom partitionering, paketserier, LILO eller GRUB, nätverk och lösenord. I labbet valdes serierna A, AP, L, N, T, TCL, X, XAP och XFCE, vilket gav 1 070 paket, 7,5 GB på disk och 285 MB RAM i bruk vid inloggat skrivbord med Xfce 4.16.

Användning

Passar för

  • Server och arbetsstation där man vill undvika systemd
  • Den som vill lära sig Linux utan att ett verktyg döljer vad som händer
  • Miljöer som behöver ett förutsägbart system med lång livslängd

Passar mindre bra för

  • Den som förväntar sig automatisk beroendelösning som i Debian eller Fedora
  • Team utan Linuxvana som behöver snabba, dokumenterade uppgraderingar
  • Miljöer som kräver täta versioner av skrivbordsprogram

Styrkor och begränsningar

Styrkor

  • Inga dolda lager: paketen är tar-arkiv som installeras rakt i filsystemet
  • SysVinit i stället för systemd
  • Lång historik och förutsägbart beteende sedan 1993
  • Liten grund: 285 MB RAM och 7,5 GB disk med Xfce

Begränsningar

  • slackpkg löser inte beroenden automatiskt
  • Nya versioner kommer sällan – 15.0 släpptes i februari 2022
  • Installationen är textbaserad och kräver manuella val
  • Dokumentation och community är engelskspråkiga

Skärmbilder

Tekniska resurser

Alternativ

openSUSE

Operativsystem · Linux-distribution (Leap, Tumbleweed, MicroOS, Leap Micro)

openSUSE är ett community-drivet Linux-projekt som ger ut flera distributioner: Leap med längre livscykel, rullande Tumbleweed samt MicroOS och Leap Micro för containrar och kantmiljöer.

Startår
2005
Licens
Fri programvara under flera olika licenser (GPL m.fl.), med valfria proprietära tillägg
Öppen källkod
Ja

Betyg

91 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om openSUSE
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2005
Licens
Fri programvara under flera olika licenser (GPL m.fl.), med valfria proprietära tilläggÖppen källkod (OSI-godkänd licens) · En Linux-distribution aggregerar tusentals paket under olika fria licenser, varför det inte finns ett enda SPDX-id. openSUSE anger att operativsystemen är fria att använda utan villkor och att åtkomst till proprietära paket är ett aktivt tillval (begränsade codecs och drivrutiner). De enskilda paketens licenser varierar. Licensfilen som länkas från projektets webbplatser gäller projektets webbplatskällkod (get-o-o) och är CC BY-SA 4.0 – den beskriver alltså inte distributionens paketlicenser. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
x86_64 · aarch64 · ppc64le · s390x · containers
API
Saknas Ej verifierat
MCP
Ej tillämpligt
Export
Ej tillämpligt Export av data i katalogbemärkelse är inte tillämpligt för en operativsystemdistribution. Ej verifierat
Språk
Gränssnitt: Delvis svenska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: GPL-kollektivt verk, öppen byggmiljö (OBS), fria nedladdningar — inga låsningar.
Funktionell passform Gäller: Leap bygger på SLE-källkod med 24 mån livscykel — stabilt och företagsinriktat.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: RPM/container-images och migrationsverktyg; krav på x86-64-v2 kan stänga ute äldre hårdvara.
Mognad och trygghet Gäller: 20+ år, SLE-bas, openQA-testning — mycket moget.
Framtidskraft Gäller: zypper/YaST/Agama, kiwi och Salt ger stark automation.
Drift och införande Gäller: Leap låg drift med SLE-uppdateringar; Tumbleweed kräver mer uppmärksamhet.
Kostnadsbild Gäller: Helt gratis; SLES-licens endast vid byte till kommersiell produkt.
Svensk användbarhet Gäller: Svenskt lokaliseringsTeam och svensk installatör; ingen större svensk community verifierad.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

Debian är en helt fri Linux-distribution byggd av ett community-projekt som styrs av Social Contract och DFSG. Den är känd för stabilitet, lång livslängd och att vara grund för många andra distributioner.

Startår
1993
Licens
Fri programvara (DFSG)
Öppen källkod
Ja
MCP
Finns

Betyg

90 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om Debian
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
1993
Licens
Fri programvara (DFSG)Öppen källkod (OSI-godkänd licens) · Strikt fri programvarupolicy enligt DFSG. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Utgåva
Debian stableSkrivbords- och serverprofil; vi bedömer inte här en enskild utgåva i detalj.
Plattformar
Skrivbord · Server
API
REST API Verifierat
MCP
Finns
Export
Saknas Öppna standardformat. Verifierat
Språk
Gränssnitt: Svenska · Dokumentation: Delvis svenska · Support: Svenska
Öppenhet och kontroll Gäller: Helt DFSG-fri (OSI); icke-fria drivrutiner separeras till non-free. Full frihet att läsa/ändra/återdistribuera och valfri drift.
Funktionell passform Gäller: ~64 000 paket, långa supportcykler och stabil serverprofil täcker serveranvändningsfallet utan större luckor.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Standardformat (deb/apt, FHS, POSIX, systemd) och multiarch gör data-/systemflytt enkel; ingen deklarativ helsystemexport som NixOS.
Mognad och trygghet Gäller: Sedan 1993 med regelbundna utgåvor, dedikerat säkerhetsteam och dokumenterad release-/LTS-policy.
Framtidskraft Gäller: apt/debconf/preseed och molninit ger stark CLI-automation; standardbas för Ansible och container-images, men ingen officiell agent/MCP-integration.
Drift och införande Gäller: Väldokumenterad drift med unattended-upgrades och release-uppgraderingar; hanterbart med normal IT-kompetens.
Kostnadsbild Gäller: Gratis utan licensavgifter; LTS/ELTS-support transparent via partners. TCO = drifttid.
Svensk användbarhet Gäller: Svensk installationsguide och aktiv l10n-grupp ger verifierad lokal relevans; ingen etablerad svensk kommersiell support.

Kostnad: Gratis. Hårdvara och administration.

Faktakontrollerad

Källor