ClamAV

Säkerhet och åtkomst · Antivirusmotor för filer, e-post och webbtrafik

ClamAV är Cisco Talos öppna antivirusmotor för Linux och Unix. Den genomsöker filer, arkiv och e-post mot en signaturdatabas som uppdateras flera gånger per dygn, och körs både på begäran och som daemon.

Betyg 85 av 100 Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen
API · Officiellt

libclamav är ett C-bibliotek för att bygga in scanningen, och clamd svarar på ett dokumenterat textprotokoll över Unix-socket eller TCP med kommandon som SCAN, MULTISCAN och INSTREAM. Något HTTP-API finns inte.

clamd-protokoll och libclamav · Cisco Talos

Källa: https://docs.clamav.net/manual/Usage/Scanning.html

Kontrollerat:

MCP · Ej hittat

Projektet tillhandahåller ingen egen MCP-server; tredjepartsservrar finns som anropar clamd över sockeln.

Källa: https://www.clamav.net/

Kontrollerat:

Terminal på infralabbet som visar ClamAV:s version och signaturversion, storlekarna på main.cvd, daily.cvd och bytecode.cvd, en sigtool-utskrift av daily-databasens byggtid, version och antal signaturer med verifierad digital signatur, freshclams loggrad för den senaste uppdateringen och de aktiva raderna i clamd.conf
1 / 5 ClamAV 1.5.4 med signaturdatabasen från 14 november 2026: 355 871 dagliga signaturer, 3 287 027 i basdatabasen och 80 bytecode-regler

Bedömning

Så bedömer vi

Totalbetyg

85 av 100

Preliminär (källbaserad)

Bedömningsprofil
Skadeprogramsscanning av filer, uppladdningar och e-post på egna Linux-servrar och i gatewayer.
Bedömningsdatum
Modellversion
3.0.0
  1. Öppenhet och kontroll

    Motorn och signaturdatabasen är öppna och projektet ligger under GPL-2.0, så allt kan granskas och köras vidare. Licensen är copyleft, vilket gör att en inbäddning i proprietära produkter kräver separat avtal — det drar ned ett steg jämfört med en tillåtande licens.

  2. Funktionell passform

    För det namngivna användningsfallet — fil- och e-postscanning på egna servrar — täcker motorn behovet utan luckor: den genomsöker arkiv inifrån, har resursgränser mot arkivbomber, uppdaterar databasen flera gånger per dygn och ger både engångsscanning och serverad scanning.

  3. Dataflytt och interoperabilitet

    Signaturdatabasen och konfigurationen är vanliga filer som kan flyttas mellan servrar, och motorn körs på Linux, Windows och macOS. Inget låses till en leverantör — men scanningen är bunden till servern där den körs, och clamd kräver en lokal socket eller TCP-anslutning.

  4. Mognad och trygghet

    Projektet har funnits sedan 2002, utvecklas av Cisco Talos och har en långtidsstödd 1.0-utgåva från 2022. Databasen uppdateras flera gånger per dygn och varje databas bär en verifierad digital signatur.

  5. Framtidskraft

    Motorn är den etablerade öppna standarden för server- och gateway-scanning och används inbäddat i kommersiella produkter. Utvecklingen sker hos Cisco Talos med löpande utgåvor, men signaturbaserad detektion ersätts gradvis av beteendeanalys i branschen, vilket begränsar hur långt formatet bär.

  6. Drift och införande

    Installation och drift är enkel med distributionernas paket och freshclam sköter uppdateringen automatiskt. Att driva clamd som tjänst kräver däremot rätt användare och filrättigheter — serverad scanning med en annan användare än filägaren misslyckas utan --fdpass.

  7. Kostnadsbild

    Motorn och signaturdatabasen är gratis, och uppdateringarna kostar ingenting. Ingen prenumeration eller licensavgift behövs för att scanna egna filer.

  8. Svensk användbarhet

    clamscan 1.5.4 har bara engelska meddelanden och dokumentationen på docs.clamav.net är engelskspråkig. Verktygen har ingen meny där ett gränssnittsspråk kan väljas.

Om ClamAV

ClamAV är en öppen antivirusmotor som utvecklas av Cisco Talos och är standardvalet för skadeprogramsscanning på Linux- och Unix-system. Motorn genomsöker filer, kataloger, arkiv och e-postbilagor mot en signaturdatabas som uppdateras löpande, och den finns både som kommandoradsverktyget clamscan och som daemonen clamd med klienten clamdscan.

Scanningen arbetar i flera lager. En fil jämförs mot hashsignaturer, bytekodade regler och logiska mönster, och arkiv packas upp och genomsöks inifrån — tar, zip, gzip, 7z och Office-dokument bland annat. Resursgränser för antal filer, uppackningsdjup, storlek och tid skyddar mot arkivbomber, och alla gränser går att sätta både i clamd.conf och på kommandoraden. clamd läser in databasen en gång och delar den mellan anrop, vilket gör upprepade scanningar betydligt snabbare än clamscan som läser den per körning.

Signaturdatabasen består av tre filer: main.cvd med basdatabasen, daily.cvd med dagliga tillägg och bytecode.cvd med skriptregler. freshclam hämtar nya versioner flera gånger per dygn, och varje databas bär en digital signatur som verifieras vid laddning. Verktyget sigtool kan läsa databasen, lista signaturerna och prova dem mot en fil — det är samma motor som gör scanningen, bara med insyn.

ClamAV har funnits sedan 2002, då Tomasz Kojm släppte den första versionen. Sourcefire tog över projektet 2007 och Cisco köpte Sourcefire 2013, så utvecklingen sker i dag hos Cisco Talos. Version 1.0 från november 2022 utsågs till långtidsstödd utgåva. Motorn är GPL-2.0 och används både fristående och inbäddad i kommersiella produkter, till exempel i NAS-tillverkarnas antiviruspaket.

ClamAV är inte ett fullständigt ersättningsprogram för kommersiella antiviruslösningar på skrivbordet: det saknar beteendebaserad analys och heuristik i samma klass, och enbart signaturer fångar inte nytt skadeprogram utan känd signatur. Som motor för filscanning på en server, för e-postgatewayer och för att kontrollera uppladdningar är det däremot det öppna alternativet. Svenskt gränssnitt saknas — verktygen har bara engelska meddelanden.

Användning

Passar för

  • Linux- och Unix-servrar som behöver skadeprogramsscanning: ClamAV är standardvalet och genomsöker filer, kataloger, arkiv och e-postbilagor.
  • Miljöer där filer ska kontrolleras vid uppladdning: daemonen clamd läser in databasen en gång och delar den mellan anrop, vilket gör upprepade scanningar snabba.
  • Den som vill kunna inspektera signaturdatabasen själv: sigtool läser databasen, listar signaturerna och provar dem mot en fil.
  • System som behöver skydd mot arkivbomber: resursgränser för antal filer, uppackningsdjup, storlek och tid kan sättas både i clamd.conf och på kommandoraden.

Passar mindre bra för

  • Den som behöver realtidsskydd på skrivbordet i stil med kommersiella antivirusprogram: ClamAV genomsöker på begäran och som daemon, inte som en skrivbordsagent.
  • Windows-miljöer där man förväntar sig ett grafiskt antivirusgränssnitt: produkten är byggd för Linux och Unix.
  • Den som vill ha en signaturdatabas som uppdateras utan nätåtkomst: freshclam hämtar nya versioner flera gånger per dygn.

Styrkor och begränsningar

Styrkor

  • Öppen antivirusmotor som utvecklas av Cisco Talos och är standardvalet för skadeprogramsscanning på Linux- och Unix-system.
  • Genomsöker filer, kataloger, arkiv och e-postbilagor mot en signaturdatabas som uppdateras löpande.
  • Flera lager: hashsignaturer, bytekodade regler och logiska mönster, med uppackning och genomsökning inifrån arkiv som tar, zip, gzip, 7z och Office-dokument.
  • Resursgränser för antal filer, uppackningsdjup, storlek och tid skyddar mot arkivbomber.
  • clamd läser in databasen en gång och delar den mellan anrop, vilket gör upprepade scanningar betydligt snabbare än clamscan.
  • Varje databas bär en digital signatur som verifieras vid laddning.

Begränsningar

  • Är inte ett realtidsskydd på skrivbordet utan genomsöker på begäran och som daemon.
  • Signaturdatabasen måste uppdateras löpande via freshclam, vilket kräver nätåtkomst.
  • Motorn är byggd för Linux och Unix och har inget grafiskt gränssnitt.

Skärmbilder

Tekniska resurser

Alternativ

CrowdSec

Säkerhet och åtkomst · Intrångsdetektering och IP-reputation med delade beslut

Självhostad intrångsdetektering som läser loggar och HTTP-trafik, känner igen attacker med scenarier och spärrar angriparnas adresser — och delar hotbilden med andra installationer.

Startår
2020
Licens
MIT License
Öppen källkod
Ja

Betyg

88 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om CrowdSec

Projektdata

15 682GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2020
Licens
MIT LicenseÖppen källkod (OSI-godkänd licens) · LICENSE i repots rot är MIT (Copyright (c) 2020-2023 Crowdsec) och GitHub-API:t anger SPDX MIT. Även hubben med scenarier, parsers och collections är MIT, så både motorn och regeluppsättningen får användas och ändras fritt i egen drift och i kommersiella tjänster. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Linux · macOS · Windows · containers
API
REST API Ej verifierat
Export
Ej verifierat Ej verifierat
Språk
Gränssnitt: Engelska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Både motorn och regeluppsättningen är MIT: LICENSE i repots rot anger "MIT License, Copyright (c) 2020-2023 Crowdsec" och GitHub-API:t ger SPDX MIT, medan hubben med scenarier, parsers och collections är MIT den också. Det finns ingen öppen kärna med stängda tillägg — hela produkten ligger i det publika repot och får användas, ändras och säljas vidare. Larm, beslut och allowlists ligger i en SQLite-databas du äger (eller MySQL/PostgreSQL om du väljer det), så ingenting är inlåst i leverantörens moln. Nivå 5.
Funktionell passform Gäller: CrowdSec täcker kärnan i intrångsskydd utan kompletteringar: det läser loggar man redan har (Apache, nginx, SSH, containrar, brandvägg), känner igen beteenden med scenarier och spärrar adresser via bouncers i webbservern eller brandväggen. I vår körning utlöstes både HTTP-scenarierna (path traversal, probing, admin-interface-probing, CVE-2017-9841 och bad user-agent) och SSH-scenarierna (ssh-bf och ssh-slow-bf) på riktig trafik mot en egen portal, och bouncer-frågan mot LAPI svarade med rätt spärrar. Det som håller nere nivån är att produkten inte har någon egen webbpanel sedan cscli dashboard togs bort: den som vill se läget i ett gränssnitt måste använda den hostade konsolen eller bygga egna rapporter ur API:t. Nivå 4.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Allt tillstånd ligger i filer och en databas du äger: konfigurationen i /etc/crowdsec, besluten i SQLite under /var/lib/crowdsec/data (eller MySQL/PostgreSQL), och scenarier och parsers i hubkatalogen. En flytt mellan värdar är att kopiera två kataloger och starta om. Samma motor körs som Linux-paket, som container och som binär på macOS och Windows, och den officiella avbildningen finns för amd64, arm64 och flera 32-bitarsarkitekturer. Det finns inget beroende av en specifik orkestrator eller av leverantörens moln — molnregistreringen är avstängningsbar och var avstängd i vår körning. Nivå 5.
Mognad och trygghet Gäller: Projektet publicerades 2020 och har en stabil 1.x-serie med täta punktutgåvor; repot pushas kontinuerligt och har över 15 000 stjärnor. Dokumentationen på docs.crowdsec.net är omfattande och täcker koncept, cscli, Local API, hubben och notifikationer, och det finns en gemensam hub med scenarier som uppdateras separat från motorn. Hubben har över hundra bidragsgivare och en egen testkedja i CI. Det som håller nere nivån är att en central komponent försvunnit utan ersättning i det öppna (Metabase-panelen), och att 1.x-serien fortfarande rör sig i konfigurationsformaten mellan mindre versioner. Nivå 4.
Framtidskraft Gäller: Local API:t är ett dokumenterat REST-gränssnitt som täcker hela livscykeln: agentregistrering, larm, beslut, allowlists och mätvärden, med separata nycklar per bouncer. Det gör produkten lätt att bygga vidare på — egna bouncers, egna larmvägar och egna rapporter är alla möjliga utan att röra motorn. Leverantören publicerar dessutom en officiell MCP-server i sin egen organisation som genererar och validerar WAF-regler och scenarier, vilket ger AI-klienter en förstapartsväg in i regelarbetet. Delade beslut mellan installationer är också en riktning som växer. Nivå 5.
Drift och införande Gäller: Införandet är förhållandevis enkelt: en container, två kataloger att persistera och en acquisitionsfil per loggkälla. cscli ger kommandon för att lista larm, beslut, bouncers, scenarier och parsers, och metrics visar om loggarna faktiskt läses. Det som kostar tid är trimningen: scenarierna behöver allowlists för egen trafik innan spärrarna slås på brett, och en bouncer måste installeras och konfigureras separat för varje trafikväg. I labbet krävdes dessutom att loggfilerna fanns innan start, eftersom file-acquisition tailar från filslut och saknar read_from-inställning. Nivå 4.
Kostnadsbild Gäller: Motorn och hela regeluppsättningen är MIT utan licensavgift, och det finns ingen betald utgåva av själva intrångsskyddet — den hostade konsolen är en separat tjänst som är valfri. Kostnaden består av egen server, en SQLite-fil och den tid det tar att trimma scenarierna, vilket är väsentligt lägre än för kommersiella IDS/IPS-produkter med motsvarande funktion. I vår körning räckte en container med standardinställningar. Nivå 5.
Svensk användbarhet Gäller: Varken kommandoraden eller dokumentationen finns på svenska: repots git-träd innehåller ingen i18n-, locale- eller översättningskatalog, crowdsec-docs har ingen i18n-mapp (404 på /contents/crowdsec-docs/i18n) och docs.crowdsec.net listar inga språkversioner i sin sitemap. Den hostade konsolen är engelsk. All support sker på engelska via GitHub och leverantörens kanaler. Nivå 1 — ingen svensk anpassning.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

OpenBao

Säkerhet och åtkomst · Hemlighetshantering och kryptering som tjänst

Community-fork av HashiCorp Vault under MPL-2.0 och Linux Foundation: hemligheter, certifikat och dynamiska inloggningar bakom en krypterad barriär, med egen server och HTTP-API.

Startår
2024
Licens
Mozilla Public License 2.0
Öppen källkod
Ja

Betyg

86 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om OpenBao

Projektdata

9 080GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2024
Licens
Mozilla Public License 2.0Öppen källkod (OSI-godkänd licens) · LICENSE i repots rot är Mozilla Public License version 2.0, en OSI-godkänd svag copyleft-licens som härstammar från Vaults kodbas. Varje fil får användas, ändras och distribueras fritt, men ändringar i projektets egna filer ska publiceras under samma licens. Projektet ägs inte av ett företag utan leds av communityn under Linux Foundation och OpenSSF, och det finns ingen betalutgåva med låsta funktioner: namnutrymmen, externa nycklar och PKCS#11-stöd ligger i samma öppna kod. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Linux · macOS · Windows · containers
API
REST API Ej verifierat
Export
Ej verifierat Ej verifierat
Språk
Gränssnitt: Engelska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Hela servern, webbgränssnittet och dokumentationen ligger i ett enda repo under MPL-2.0, en OSI-godkänd licens där varje fil får användas och ändras fritt. Projektet har ingen betalutgåva: de funktioner som hos Vault ligger bakom ett enterprise-avtal – namnutrymmen, externa nycklar och PKCS#11-stöd – finns i den öppna koden, och det finns ingen låst katalog. Utvecklingen sker öppet på GitHub med utgåvor, säkerhetsråd och SBOM-filer för varje artefakt, och projektet leds av communityn under Linux Foundation och OpenSSF i stället för av ett enskilt företag.
Funktionell passform Gäller: Motorerna täcker de vanliga behoven i en driftmiljö: nyckel/värde med versionshistorik, transit för kryptering och signering utan lagrad data, PKI för interna certifikat och databasmotorn för kortlivade inloggningar som återkallas automatiskt. Leasing, återkallning och path-baserade policies ger åtkomst per applikation i stället för en gemensam rotnyckel, och revisionsloggen kan skrivas till fil eller syslog. Namnutrymmen låter flera team dela en installation med delegerad administration, och externa nycklar låter PKI och transit använda nyckelmaterial i en extern KMS eller HSM.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Lagringen kan vara integrerad (pebbledb eller raft), PostgreSQL eller minne, och servern kan flyttas mellan värdar genom att flytta lagringen och konfigurationen. Allt går att exportera och sätta upp igen via HTTP-API:t och CLI:t, och konfigurationen är textfiler som kan versionshanteras. Avdraget gäller att upplåsningsnycklarna är bundna till den initierade lagringen: en ny installation kräver ny initiering, och den som tappar nycklarna kan inte öppna en befintlig lagring igen.
Mognad och trygghet Gäller: Kodbasen ärver Vaults mognad och har sedan starten 2024 fått egna utgåvor med säkerhetsråd, GPG-signerade kontrollsummor och SBOM per artefakt. Projektet har OpenSSF Scorecard- och Best Practices-märkningar, en egen säkerhetskontakt och ett test- och CI-arbete i samma repo. Avdraget gäller att forkens egna funktioner är yngre än Vaults: namnutrymmen och externa nycklar har funnits i ett fåtal utgåvor och ändras fortfarande, så den som behöver långtidsstabilitet bör följa ändringsloggen mellan utgåvorna.
Framtidskraft Gäller: Hela servern exponeras via HTTP-API:t, som kan genereras som OpenAPI-specifikation, och CLI:t, UI:t och klientbiblioteken bygger på samma slutpunkter – automation och agenter kan därför använda valvet utan specialbyggen. Projektet har redan gått före Vault på post-kvant-kryptografi med ML-DSA i PKI och transit samt ren post-kvant-TLS, och externa nycklar gör att nyckelmaterial kan ligga i en HSM eller KMS. Ett agentläge hämtar hemligheter åt applikationer vid start i stället för att de lagras på disk, vilket passar kortlivade arbetslaster.
Drift och införande Gäller: Införandet är en riktig driftuppgift: servern måste initieras med Shamir-nycklar eller en automatisk seal och låsas upp efter varje omstart, revisionsloggen ska deklareras i konfigurationen och lagras varaktigt, och policies måste skrivas per applikation och path. Säkerhetsmodellen förutsätter att upplåsningsnycklarna förvaras separat från servern och att den som tappar dem förlorar lagringen. Installationen i sig är enkel – en Go-binär eller container med en konfigurationsfil – men driften kräver att teamet förstår valvets modell innan det första rotkontot flyttas in.
Kostnadsbild Gäller: Programvaran är gratis under MPL-2.0 och det finns ingen betalutgåva att uppgradera till: namnutrymmen, externa nycklar och PKCS#11-stöd ligger i samma öppna kod. Det finns ingen licensräknare, ingen användargräns och ingen telemetri. Kostnaden är serverns drift, den tid införandet tar och den förvaring som upplåsningsnycklarna kräver – inga återkommande avgifter till en leverantör.
Svensk användbarhet Gäller: Gränssnittet är engelskt: webb-UI:t sätter lang="en" och repot har ingen översättningskatalog för gränssnittet. Dokumentationen på openbao.org är bara på engelska, och projektets community-kanaler – GitHub Discussions, mejllista och Zulip – är engelska. Det finns ingen svensk översättning av vare sig UI, dokumentation eller support, så nivån blir 1.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

Källor

Fler projekt under Norin Media AB