Fail2Ban

Säkerhet och åtkomst · Inloggningsskydd med IP-spärrar ur loggar

Läser loggar från sshd, webbservern eller egna tjänster, räknar upprepade inloggningsfel och spärrar adressen i brandväggen under en bestämd tid.

Betyg 85 av 100 Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen
API · Ej hittat

Ingen HTTP-server: styrning sker med fail2ban-client mot en lokal unix-socket, och Python-paketet kan importeras för egen kod.

fail2ban-client (lokal socket) · Fail2Ban

Källa: leverantörens wiki

Kontrollerat:

MCP · Tredjepart

Projektet har ingen egen MCP-server; community-verktyget BanviewR exponerar fail2bans jailar och spärrar över MCP.

BanviewR MCP · Erreur32 (community)

Källa: BanviewR README

Kontrollerat:

Terminal som visar fail2ban-client version (1.1.0), fail2ban-client status med jailarna nordljus-portal och sshd, status för nordljus-portal (24 misslyckanden totalt, fyra spärrade adresser i 172.31.240.0/24) och för sshd (en spärrad adress), samt jailarnas gränser: maxretry 5 respektive 3, findtime 600 sekunder, bantime 7 200 respektive 14 400 sekunder
1 / 8 Fail2Ban 1.1.0 på Nordljus driftnod: två jailar, portalens fyra spärrar och SSH-jailens ena

Bedömning

Så bedömer vi

Totalbetyg

85 av 100

Preliminär (källbaserad)

Bedömningsprofil
Ett driftteam som vill skydda SSH, webbservern och egna inloggningstjänster mot upprepade försök utan att lägga till en tjänst i trafikvägen: egna filter per loggfil, spärrar som verkställs med brandväggens egna regler och en undantagslista som håller det egna nätet utanför.
Bedömningsdatum
Modellversion
3.0.0
  1. Öppenhet och kontroll

    Hela produkten ligger under GNU GPL version 2: COPYING i repots rot anger att licensen gäller alla filer i paketet, och det finns ingen stängd del, ingen betald utgåva och ingen molntjänst i vägen. Koden får läsas, ändras och drivas vidare av vem som helst; copyleft-kravet gäller bara när en ändrad version sprids vidare. Konfigurationen ligger i filer på maskinen och spärrhistoriken i en SQLite-databas du äger. Nivå 5.

  2. Funktionell passform

    Fail2Ban gör en sak och gör den: det läser loggar, räknar upprepade inloggningsfel och lägger en brandväggsregel som avvisar adressen under en bestämd tid. I vår körning spärrades fyra angripar mot portalens inloggning efter fem 401:or och en SSH-adress efter tre försök, och reglerna syntes i de egna iptables-kedjorna. Det som håller nere nivån är att skyddet bara räknar mönster: ingen beteendeanalys, ingen delad hotbild mellan installationer och ingen central översikt över flera maskiner — den som behöver det kompletterar med en annan produkt. Nivå 4.

  3. Dataflytt och interoperabilitet

    Tillståndet är två filer: konfigurationen i /etc/fail2ban och databasen med spärrarna. Flytten mellan maskiner är att kopiera katalogerna och starta tjänsten. Programmet är ren Python och paketeras i de flesta Linuxdistributioner; README beskriver installation ur källan med Python 3.5 eller senare, vilket också fungerar på BSD och macOS. Verkställandet skiljer sig mellan miljöer — iptables, nftables eller firewalld — så brandväggsdelen måste konfigureras per maskin, och det finns ingen dokumenterad Windows-väg. Nivå 4.

  4. Mognad och trygghet

    Projektet publicerade sin första utgåva 2004 och har utvecklats i över tjugo år med en stabil 1.x-serie. Repot pushas kontinuerligt (senast 2026-11-07), har cirka 19 000 stjärnor och är inte arkiverat, och distributionerna paketerar verktyget — det är ett av de mest spridda skydden mot inloggningsattacker på Linux. Dokumentationen består av man-sidor, en wiki och en egen dokumentationssajt, och filter för sshd, Apache, nginx, postfix och många andra tjänster följer med distributionen. Nivå 5.

  5. Framtidskraft

    Arkitekturen är enkel och stabil: en process som läser filer och lägger brandväggsregler. Den går att bygga vidare på via kommandoraden och den dokumenterade socket-protokollet, och det finns ett ekosystem av tredjepartsgränssnitt som läser samma databas — BanviewR exponerar till och med jailar och spärrar över MCP. Men produkten har ingen egen utvecklingsyta utöver filter och actions, ingen HTTP-server och inget delat hotflöde; utvecklingen rör mest underhåll och nya loggformat. Den som vill automatisera vidare får bygga ovanpå kommandoraden. Nivå 3.

  6. Drift och införande

    Införandet är litet: paketet installeras från distributionen, en jail aktiveras i /etc/fail2ban/jail.local och tjänsten startas. Kommandot fail2ban-client visar läget per jail, spärrar och häver spärrar och kan sätta regler i farten, och loggen visar vad filtret hittade. I labbet tog hela uppsättningen — två jailar, egna filter, iptables som verkställare — en eftermiddag, och en omstart av tjänsten läste in de nya filtren direkt. Det som kräver omsorg är filtertrimningen: för breda uttryck spärrar eget folk. Nivå 5.

  7. Kostnadsbild

    Programmet är gratis under GPL-2.0 och ingår i de flesta Linuxdistributioner, så det finns ingen licensavgift, ingen prenumeration och ingen molnkostnad. Resursåtgången är en Python-process som läser loggfiler och lägger brandväggsregler — i labbet räckte en container med standardinställningar. Den enda kostnaden är den tid det tar att skriva och trimma filter för sina egna tjänster. Nivå 5.

  8. Svensk användbarhet

    Varken gränssnittet eller dokumentationen finns på svenska: repot har ingen översättningskatalog, kommandoraden, man-sidorna och filtren är engelska, och projektets wiki och dokumentationssajt är engelska. All support sker på engelska via GitHub och wikins kanaler. Nivå 1 — ingen svensk anpassning.

Om Fail2Ban

Fail2Ban är en liten vakt som läser loggar och räknar inloggningsmisslyckanden. Varje jail beskriver en tjänst: en loggfil, ett reguljärt uttryck som känner igen ett misslyckande och hur många fel som krävs inom en viss tid innan adressen spärras. Standarddistributionen har färdiga filter för sshd, Apache, nginx, postfix och en rad andra tjänster, och egna filter skrivs som reguljära uttryck i en konfigurationsfil.

När en adress når gränsen lägger fail2ban in en brandväggsregel — med iptables, nftables eller firewalld — som avvisar eller tystar all trafik från den under spärrtiden, och tar bort regeln automatiskt när tiden gått ut. Adresser på en undantagslista, till exempel det egna driftnätet, spärras aldrig.

Allt styrs med kommandot fail2ban-client, som kan sätta regler, spärra och häva spärrar, läsa jailarnas räknare och följa loggen. Det finns ingen webbpanel i produkten; den som vill se läget i ett gränssnitt använder ett tredjepartsverktyg som BanviewR eller bygger egna rapporter ur kommandoraden och den SQLite-databas där spärrarna sparas. Fail2Ban är paketerat i de flesta Linuxdistributioner och drivs som en systemtjänst.

Användning

Passar för

  • Driftteam som vill skydda SSH, webbservern och andra inloggningar mot upprepade försök utan att lägga till en tjänst i trafikvägen
  • Den som vill spärra med brandväggens egna regler och slippa skicka trafik till en extern tjänst
  • Installationer som behöver egna filter — vilken loggrad som helst kan bli en jail
  • Den som vill styra spärrar från skript och driftverktyg via fail2ban-client
  • Små och medelstora servrar där en räknare per loggfil räcker som skydd

Passar mindre bra för

  • Den som förväntar sig beteendeanalys eller delad hotbild — fail2ban räknar mönster i loggar och delar ingenting med andra installationer
  • Den som vill ha en webbpanel i produkten — gränssnittet är kommandoraden eller ett tredjepartsverktyg
  • Den som vill ha ett svenskt gränssnitt eller svensk dokumentation — allt är på engelska
  • Kluster där spärrar ska gälla över flera noder — reglerna sätts på varje maskin för sig
  • Den som behöver skydd mot långsamma attacker under tröskeln — ett fåtal försök per adress och dygn fastnar inte i räknaren

Styrkor och begränsningar

Styrkor

  • Läser loggar som redan finns — sshd, Apache, nginx, postfix och egna tjänster — utan att byta ut något i trafikvägen
  • Verkställer spärrar med iptables, nftables eller firewalld och tar bort regeln automatiskt när tiden gått ut
  • Egna filter skrivs som reguljära uttryck, så vilken loggrad som helst kan bli en jail
  • Undantagslistan håller det egna driftnätet utanför, så en felskriven inloggning låser inte ute den som ska in
  • Ett enda kommando räcker för att läsa läget, spärra och häva spärrar — lätt att lägga i skript och cron
  • Beprövad och paketerad i de flesta Linuxdistributioner, med tjugo års utveckling bakom sig
  • Liten resursåtgång: en Python-process som läser filer och lägger brandväggsregler

Begränsningar

  • Ingen webbpanel: läget läses ur kommandoraden eller ett tredjepartsverktyg
  • Räknar bara mönster i loggar — ingen beteendeanalys och ingen delad hotbild mellan installationer
  • Filter måste trimmas mot ens egen trafik, annars kan felaktiga inloggningar från eget folk spärras
  • Inget stöd för långsamma attacker som ligger under tröskeln
  • Spärrarna gäller på varje maskin för sig; det finns ingen central översikt i produkten
  • All dokumentation, kommandoraden och filtren är på engelska

Skärmbilder

Tekniska resurser

Alternativ

CrowdSec

Säkerhet och åtkomst · Intrångsdetektering och IP-reputation med delade beslut

Självhostad intrångsdetektering som läser loggar och HTTP-trafik, känner igen attacker med scenarier och spärrar angriparnas adresser — och delar hotbilden med andra installationer.

Startår
2020
Licens
MIT License
Öppen källkod
Ja

Betyg

88 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om CrowdSec

Projektdata

15 682GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2020
Licens
MIT LicenseÖppen källkod (OSI-godkänd licens) · LICENSE i repots rot är MIT (Copyright (c) 2020-2023 Crowdsec) och GitHub-API:t anger SPDX MIT. Även hubben med scenarier, parsers och collections är MIT, så både motorn och regeluppsättningen får användas och ändras fritt i egen drift och i kommersiella tjänster. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Linux · macOS · Windows · containers
API
REST API Ej verifierat
Export
Ej verifierat Ej verifierat
Språk
Gränssnitt: Engelska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Både motorn och regeluppsättningen är MIT: LICENSE i repots rot anger "MIT License, Copyright (c) 2020-2023 Crowdsec" och GitHub-API:t ger SPDX MIT, medan hubben med scenarier, parsers och collections är MIT den också. Det finns ingen öppen kärna med stängda tillägg — hela produkten ligger i det publika repot och får användas, ändras och säljas vidare. Larm, beslut och allowlists ligger i en SQLite-databas du äger (eller MySQL/PostgreSQL om du väljer det), så ingenting är inlåst i leverantörens moln. Nivå 5.
Funktionell passform Gäller: CrowdSec täcker kärnan i intrångsskydd utan kompletteringar: det läser loggar man redan har (Apache, nginx, SSH, containrar, brandvägg), känner igen beteenden med scenarier och spärrar adresser via bouncers i webbservern eller brandväggen. I vår körning utlöstes både HTTP-scenarierna (path traversal, probing, admin-interface-probing, CVE-2017-9841 och bad user-agent) och SSH-scenarierna (ssh-bf och ssh-slow-bf) på riktig trafik mot en egen portal, och bouncer-frågan mot LAPI svarade med rätt spärrar. Det som håller nere nivån är att produkten inte har någon egen webbpanel sedan cscli dashboard togs bort: den som vill se läget i ett gränssnitt måste använda den hostade konsolen eller bygga egna rapporter ur API:t. Nivå 4.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Allt tillstånd ligger i filer och en databas du äger: konfigurationen i /etc/crowdsec, besluten i SQLite under /var/lib/crowdsec/data (eller MySQL/PostgreSQL), och scenarier och parsers i hubkatalogen. En flytt mellan värdar är att kopiera två kataloger och starta om. Samma motor körs som Linux-paket, som container och som binär på macOS och Windows, och den officiella avbildningen finns för amd64, arm64 och flera 32-bitarsarkitekturer. Det finns inget beroende av en specifik orkestrator eller av leverantörens moln — molnregistreringen är avstängningsbar och var avstängd i vår körning. Nivå 5.
Mognad och trygghet Gäller: Projektet publicerades 2020 och har en stabil 1.x-serie med täta punktutgåvor; repot pushas kontinuerligt och har över 15 000 stjärnor. Dokumentationen på docs.crowdsec.net är omfattande och täcker koncept, cscli, Local API, hubben och notifikationer, och det finns en gemensam hub med scenarier som uppdateras separat från motorn. Hubben har över hundra bidragsgivare och en egen testkedja i CI. Det som håller nere nivån är att en central komponent försvunnit utan ersättning i det öppna (Metabase-panelen), och att 1.x-serien fortfarande rör sig i konfigurationsformaten mellan mindre versioner. Nivå 4.
Framtidskraft Gäller: Local API:t är ett dokumenterat REST-gränssnitt som täcker hela livscykeln: agentregistrering, larm, beslut, allowlists och mätvärden, med separata nycklar per bouncer. Det gör produkten lätt att bygga vidare på — egna bouncers, egna larmvägar och egna rapporter är alla möjliga utan att röra motorn. Leverantören publicerar dessutom en officiell MCP-server i sin egen organisation som genererar och validerar WAF-regler och scenarier, vilket ger AI-klienter en förstapartsväg in i regelarbetet. Delade beslut mellan installationer är också en riktning som växer. Nivå 5.
Drift och införande Gäller: Införandet är förhållandevis enkelt: en container, två kataloger att persistera och en acquisitionsfil per loggkälla. cscli ger kommandon för att lista larm, beslut, bouncers, scenarier och parsers, och metrics visar om loggarna faktiskt läses. Det som kostar tid är trimningen: scenarierna behöver allowlists för egen trafik innan spärrarna slås på brett, och en bouncer måste installeras och konfigureras separat för varje trafikväg. I labbet krävdes dessutom att loggfilerna fanns innan start, eftersom file-acquisition tailar från filslut och saknar read_from-inställning. Nivå 4.
Kostnadsbild Gäller: Motorn och hela regeluppsättningen är MIT utan licensavgift, och det finns ingen betald utgåva av själva intrångsskyddet — den hostade konsolen är en separat tjänst som är valfri. Kostnaden består av egen server, en SQLite-fil och den tid det tar att trimma scenarierna, vilket är väsentligt lägre än för kommersiella IDS/IPS-produkter med motsvarande funktion. I vår körning räckte en container med standardinställningar. Nivå 5.
Svensk användbarhet Gäller: Varken kommandoraden eller dokumentationen finns på svenska: repots git-träd innehåller ingen i18n-, locale- eller översättningskatalog, crowdsec-docs har ingen i18n-mapp (404 på /contents/crowdsec-docs/i18n) och docs.crowdsec.net listar inga språkversioner i sin sitemap. Den hostade konsolen är engelsk. All support sker på engelska via GitHub och leverantörens kanaler. Nivå 1 — ingen svensk anpassning.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

OpenBao

Säkerhet och åtkomst · Hemlighetshantering och kryptering som tjänst

Community-fork av HashiCorp Vault under MPL-2.0 och Linux Foundation: hemligheter, certifikat och dynamiska inloggningar bakom en krypterad barriär, med egen server och HTTP-API.

Startår
2024
Licens
Mozilla Public License 2.0
Öppen källkod
Ja

Betyg

86 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om OpenBao

Projektdata

9 080GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2024
Licens
Mozilla Public License 2.0Öppen källkod (OSI-godkänd licens) · LICENSE i repots rot är Mozilla Public License version 2.0, en OSI-godkänd svag copyleft-licens som härstammar från Vaults kodbas. Varje fil får användas, ändras och distribueras fritt, men ändringar i projektets egna filer ska publiceras under samma licens. Projektet ägs inte av ett företag utan leds av communityn under Linux Foundation och OpenSSF, och det finns ingen betalutgåva med låsta funktioner: namnutrymmen, externa nycklar och PKCS#11-stöd ligger i samma öppna kod. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Linux · macOS · Windows · containers
API
REST API Ej verifierat
Export
Ej verifierat Ej verifierat
Språk
Gränssnitt: Engelska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Hela servern, webbgränssnittet och dokumentationen ligger i ett enda repo under MPL-2.0, en OSI-godkänd licens där varje fil får användas och ändras fritt. Projektet har ingen betalutgåva: de funktioner som hos Vault ligger bakom ett enterprise-avtal – namnutrymmen, externa nycklar och PKCS#11-stöd – finns i den öppna koden, och det finns ingen låst katalog. Utvecklingen sker öppet på GitHub med utgåvor, säkerhetsråd och SBOM-filer för varje artefakt, och projektet leds av communityn under Linux Foundation och OpenSSF i stället för av ett enskilt företag.
Funktionell passform Gäller: Motorerna täcker de vanliga behoven i en driftmiljö: nyckel/värde med versionshistorik, transit för kryptering och signering utan lagrad data, PKI för interna certifikat och databasmotorn för kortlivade inloggningar som återkallas automatiskt. Leasing, återkallning och path-baserade policies ger åtkomst per applikation i stället för en gemensam rotnyckel, och revisionsloggen kan skrivas till fil eller syslog. Namnutrymmen låter flera team dela en installation med delegerad administration, och externa nycklar låter PKI och transit använda nyckelmaterial i en extern KMS eller HSM.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Lagringen kan vara integrerad (pebbledb eller raft), PostgreSQL eller minne, och servern kan flyttas mellan värdar genom att flytta lagringen och konfigurationen. Allt går att exportera och sätta upp igen via HTTP-API:t och CLI:t, och konfigurationen är textfiler som kan versionshanteras. Avdraget gäller att upplåsningsnycklarna är bundna till den initierade lagringen: en ny installation kräver ny initiering, och den som tappar nycklarna kan inte öppna en befintlig lagring igen.
Mognad och trygghet Gäller: Kodbasen ärver Vaults mognad och har sedan starten 2024 fått egna utgåvor med säkerhetsråd, GPG-signerade kontrollsummor och SBOM per artefakt. Projektet har OpenSSF Scorecard- och Best Practices-märkningar, en egen säkerhetskontakt och ett test- och CI-arbete i samma repo. Avdraget gäller att forkens egna funktioner är yngre än Vaults: namnutrymmen och externa nycklar har funnits i ett fåtal utgåvor och ändras fortfarande, så den som behöver långtidsstabilitet bör följa ändringsloggen mellan utgåvorna.
Framtidskraft Gäller: Hela servern exponeras via HTTP-API:t, som kan genereras som OpenAPI-specifikation, och CLI:t, UI:t och klientbiblioteken bygger på samma slutpunkter – automation och agenter kan därför använda valvet utan specialbyggen. Projektet har redan gått före Vault på post-kvant-kryptografi med ML-DSA i PKI och transit samt ren post-kvant-TLS, och externa nycklar gör att nyckelmaterial kan ligga i en HSM eller KMS. Ett agentläge hämtar hemligheter åt applikationer vid start i stället för att de lagras på disk, vilket passar kortlivade arbetslaster.
Drift och införande Gäller: Införandet är en riktig driftuppgift: servern måste initieras med Shamir-nycklar eller en automatisk seal och låsas upp efter varje omstart, revisionsloggen ska deklareras i konfigurationen och lagras varaktigt, och policies måste skrivas per applikation och path. Säkerhetsmodellen förutsätter att upplåsningsnycklarna förvaras separat från servern och att den som tappar dem förlorar lagringen. Installationen i sig är enkel – en Go-binär eller container med en konfigurationsfil – men driften kräver att teamet förstår valvets modell innan det första rotkontot flyttas in.
Kostnadsbild Gäller: Programvaran är gratis under MPL-2.0 och det finns ingen betalutgåva att uppgradera till: namnutrymmen, externa nycklar och PKCS#11-stöd ligger i samma öppna kod. Det finns ingen licensräknare, ingen användargräns och ingen telemetri. Kostnaden är serverns drift, den tid införandet tar och den förvaring som upplåsningsnycklarna kräver – inga återkommande avgifter till en leverantör.
Svensk användbarhet Gäller: Gränssnittet är engelskt: webb-UI:t sätter lang="en" och repot har ingen översättningskatalog för gränssnittet. Dokumentationen på openbao.org är bara på engelska, och projektets community-kanaler – GitHub Discussions, mejllista och Zulip – är engelska. Det finns ingen svensk översättning av vare sig UI, dokumentation eller support, så nivån blir 1.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

Källor

Fler projekt under Norin Media AB