Koel

Mediebibliotek och streaming · Musikströmning från eget bibliotek med webbläsare och Subsonic-klienter

Koel är en självhostad musikströmningstjänst som skannar en egen musikkatalog och spelar upp den i webbläsaren. Spellistor, smarta spellistor, scrobbling, poddar och internetradio ingår, och ett Subsonic-kompatibelt API gör att mobilklienter kan ansluta mot samma bibliotek.

Betyg 83 av 100 Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen
API · Officiellt

REST-API under /api med OpenAPI-beskrivning i repot, plus en Subsonic-kompatibel slutpunkt för tredjepartsklienter.

Koel REST-API · koel

Källa: repo

Kontrollerat:

MCP · Ej hittat

Ingen MCP-server för den driftsatta produkten. Repots .mcp.json startar Laravel Boost, ett utvecklarverktyg för att bygga Koel.

Källa: repo

Kontrollerat:

Startsidan i Koel med nyligen spelade spår och de senast tillagda albumen ur Nordljus-biblioteket
1 / 8 Startsidan med nyligen spelade spår och senast tillagda album

Bedömning

Så bedömer vi

Totalbetyg

83 av 100

Preliminär (källbaserad)

Bedömningsprofil
Strömma ett eget musikbibliotek till webbläsare och mobilklienter i den egna miljön, med spellistor, lyssningshistorik och poddar i samma gränssnitt.
Bedömningsdatum
Modellversion
3.0.0
  1. Öppenhet och kontroll

    Kärnan i koel/koel ligger under MIT utan villkor utöver upphovsrättsnotisen: backend, frontend, Subsonic-rutterna, migreringarna och driftfilerna finns i samma repo och får användas, ändras och distribueras kommersiellt. Det som håller betyget under topp är att en påtaglig del av funktionerna — fleranvändarbibliotek, SSO, molnlagring, teman och white-label — bara finns i den kommersiella utgåvan Koel Plus, som kräver licensnyckel via betalningsleverantör. Den utgåvan är sluten, även om kärnan förblir öppen.

  2. Funktionell passform

    I labbkörningen skannades en katalog med påhittad musik in i biblioteket och spelades upp i webbläsaren: albumvyn visar spår med speltid och format, spelaren har kö och equalizer, och spellistorna fungerar både som vanliga listor och som smarta listor med regler. Lyssningshistoriken fylls på per konto och gillningarna syns i favoritvyn. Det är precis vad en hemmiljö eller en mindre grupp behöver, och Subsonic-slutpunkten gör att mobilklienter kan ansluta mot samma bibliotek utan att Koels eget gränssnitt ritas om.

  3. Dataflytt och interoperabilitet

    Musiken är filer på disk i en katalog servern läser, så själva innehållet är oberoende av Koel och flyttar med katalogen. Spellistor, gillningar och lyssningshistorik ligger däremot i databasen, och det finns ingen dokumenterad export av dem till ett filformat — nedladdning av spår via API:t är en utgångsväg för musiken, inte för strukturen. Databasen kan vara MySQL, PostgreSQL eller SQLite, så en flytt mellan databaser är möjlig men kräver egen hantering. Det finns ingen leverantörslåsning och ingen molntjänst i grundutförandet.

  4. Mognad och trygghet

    Projektet har funnits sedan 2015 och utvecklas fortfarande aktivt: repot är inte arkiverat, senaste pushen ligger i november 2026 och utgåvorna kommer tätt med punktutgåvor mellan de större. Kodbasen är uppdelad i controllers, repositories, services och requests med ett omfattande testhär — enhetstester för både frontend och backend — samt statisk analys och kodformatering i CI-arbetsflödena. Dokumentationen ligger på en egen dokumentsajt med installations- och uppgraderingsguider, och frågor hanteras i GitHub-ärenden och en Discord-server.

  5. Framtidskraft

    Arkitekturen är modern och utbytbar: Laravel med Eloquent och migreringar, en Vue-frontend som byggs med Vite, fyra databasmotorer att välja mellan och ett REST-API som gränssnittet självt använder. Subsonic-kompatibiliteten gör biblioteket läsbart för en hel ekosystem av tredjepartsklienter, vilket är ett starkt skäl att tro att det håller. Det som drar ned är att en del av utvecklingen styrs mot den kommersiella utgåvan och att det inte finns något MCP-stöd för agenter — automatisering sker via REST eller Subsonic.

  6. Drift och införande

    Driften kräver PHP 8.3 med ett antal tillägg, en databas och en mediekatalog som servern kan läsa, plus ffmpeg för omskrivning och omslag. I labbet byggdes avbildningen ur källtaggen — projektet publicerar ingen officiell Docker-avbildning — och migreringarna kördes vid första start. Biblioteksskanningen är ett eget steg som måste köras när katalogen ändras, och mediekatalogen är den volym som behöver säkerhetskopieras vid sidan av databasen. Det är mer att hålla reda på än en enskild binär.

  7. Kostnadsbild

    Kärnan är fri under MIT och den självhostade instansen har ingen avgift per användare eller per bibliotek. Projektet finansieras genom donationer på OpenCollective och GitHub Sponsors, inte genom att låsa grundfunktionerna. Koel Plus är en frivillig betalutgåva för organisationer som vill ha fleranvändarbibliotek eller SSO; den som klarar sig med ett bibliotek betalar ingenting utöver serverresurserna.

  8. Svensk användbarhet

    Gränssnittet är engelskt: språkfilerna i resources/lang innehåller bara engelska och spanska, och det finns ingen svensk översättning av frontendsträngarna. Dokumentationen på dokumentsajten är engelsk, och supportkanalerna — GitHub-ärenden och Discord — likaså. Lägsta betyg på dimensionen.

Om Koel

Koel förvandlar en egen musikkatalog till en webbaserad lyssningsmiljö. Servern läser in filerna från en katalog på disk, tolkar taggarna och bygger ett bibliotek med artister, album och spår som kan sökas, sorteras och spelas upp direkt i webbläsaren. Spelaren har kö, upprepning, blandning och equalizer, och det finns vanliga och smarta spellistor där regler styr vilka spår som hamnar i listan.

Lyssningshistorik, favoritmarkeringar och scrobbling till Last.fm hör till standardfunktionerna, liksom poddkanaler och internetradiostationer. Ett REST-API under /api driver gränssnittet självt, och en Subsonic-kompatibel slutpunkt gör att appar som byggts för Subsonic kan ansluta mot samma bibliotek.

Gränssnittet är byggt på Laravel och Vue och fungerar i mobil webbläsare, men den officiella mobilappen Koel Player och funktioner som fleranvändarbibliotek, SSO och molnlagring hör till den kommersiella utgåvan Koel Plus. Det passar en hemmiljö eller en mindre arbetsgrupp som redan har musiken på disk och vill slippa en strömningstjänst, men det kräver en egen server med PHP, databas och underhåll av katalogen.

Användning

Passar för

  • Hushåll eller arbetsgrupp som redan har musiken som filer på en server
  • Den som vill styra spellistor och lyssningshistorik i egen drift
  • Miljöer där mobilklienter ska kunna ansluta mot samma bibliotek via Subsonic

Passar mindre bra för

  • Den som vill ha en färdig strömningstjänst med katalog och rekommendationer
  • Team som behöver flera separata bibliotek per användare utan Koel Plus
  • Den som behöver ett helt svenskt gränssnitt

Styrkor och begränsningar

Styrkor

  • Snabb webbläsarspelare med kö, equalizer och tangentbordsstyrning
  • Vanliga och smarta spellistor med regler för urval
  • Subsonic-kompatibelt API som öppnar för befintliga mobilklienter
  • Scrobbling till Last.fm och lyssningshistorik per konto
  • Poddar och internetradio i samma gränssnitt som musiken

Begränsningar

  • Fleranvändarbibliotek, SSO och molnlagring kräver den kommersiella utgåvan Koel Plus
  • Gränssnittet finns bara på engelska
  • Kräver PHP, databas och en skannad mediekatalog att underhålla
  • Ingen dokumenterad export av spellistor eller lyssningshistorik

Skärmbilder

Tekniska resurser

Alternativ

Calibre-Web

Mediebibliotek och streaming · Webbaserat e-boksbibliotek ovanpå en Calibre-databas

Webbapp som visar, läser och laddar ner e-böcker ur en befintlig Calibre-databas, med användarkonton, hyllor och OPDS-flöde för läsappar.

Startår
2015
Licens
GNU General Public License v3.0
Öppen källkod
Ja

Betyg

91 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om Calibre-Web

Projektdata

18 578GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2015
Licens
GNU General Public License v3.0Öppen källkod (OSI-godkänd licens) · Repots LICENSE-fil innehåller oförändrad GPL v3-text (29 juni 2007), och README anger uttryckligen att programmet licensieras under GPL v3. Ursprungsprojektet calibreserver som Calibre-Web är en fork av ligger under samma licens. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Webbläsare · Linux · Windows · macOS · containers
API
REST API · Annan Ej verifierat
MCP
Saknas
Export
Finns Biblioteket är Calibres egen databas med böckerna som filer i mappstrukturen, så det kan öppnas direkt i Calibre och flyttas med katalogen. Böcker kan laddas ner via gränssnittet och via OPDS-flödet. Ej verifierat
Språk
Gränssnitt: Svenska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Hela programmet ligger under GPL-3.0 i ett enda repo: webbgränssnittet, OPDS-modulen, databasmappningen och containerkonfigurationen får användas, ändras och distribueras fritt. Det finns ingen kommersiell utgåva med inlåsta funktioner och ingen licensnyckel som låser upp något — den enda gränsen mot en molntjänst är de valfria integrationerna (Google Drive, metadatahämtning) som administratören själv kopplar in.
Funktionell passform Gäller: Programmet löser en smal men tydlig uppgift: att göra ett befintligt Calibre-bibliotek läsbart för flera personer över webb och läsapp. Användarhanteringen är finmaskig med behörigheter per konto, och inloggning kan ske med lösenord, Magic Link, LDAP, OAuth eller en autentiserande proxy, vilket passar både ett hushåll och en mindre institution. Hyllor, OPDS och Kobo-synk täcker de vanliga sätten att komma åt böckerna. Att bedömningen är satt på källkoden och inte på en egen driftsatt instans drar ner säkerheten ett steg.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Biblioteket är Calibres egen metadata.db med böckerna som filer i mappar, alltså helt oberoende av Calibre-Web: samma katalog kan öppnas i Calibre-skrivbordsprogrammet och flyttas till en annan server utan export. Konton, hyllor och inställningar ligger i en egen databas som inte har någon dokumenterad export, så de måste flyttas med databasen eller sättas upp på nytt. Det finns ingen leverantörsinlåsning i grundutförandet.
Mognad och trygghet Gäller: Projektet har funnits sedan 2015 och utvecklas fortfarande: repot är inte arkiverat, utgåvor ges ut med ojämna mellanrum och ärenden skapas löpande. Kodbasen är uppdelad i moduler för katalog, OPDS, användare och metadatahämtning, och det finns en egen dokumentationswiki med installations- och felsökningssidor. Det som drar ner är att commit-frekvensen är låg, att ärendelistan är lång och att en del funktioner fortfarande kräver att Calibre installeras vid sidan om.
Framtidskraft Gäller: Arkitekturen är enkel och utbytbar: Python med Flask och SQLAlchemy ovanpå en SQLite-databas, och OPDS som är ett standardprotokoll för e-bokskataloger snarare än en egen slutpunkt. Att biblioteket är Calibres eget format gör det lätt att byta gränssnitt utan att röra böckerna. Det som drar ner är att gränssnittet bygger på Bootstrap 3 och att ett modernt API inte har accepterats — automatisering sker via OPDS eller direkt mot databasen.
Drift och införande Gäller: Driften är lätt: en Python-tjänst med ImageMagick som enda tunga beroende, och en underhållen containeravbildning för den som vill slippa pakethantering. Biblioteket behöver ingen separat import — servern läser Calibres katalog direkt — och konvertering samt Kobo-stöd är valfria tillägg som bara krävs om man vill använda dem. Det som kräver omsorg är att biblioteksmappen måste vara skrivbar och att servern bör stå bakom en HTTPS-proxy.
Kostnadsbild Gäller: Programmet är fri under GPL-3.0 utan betalversion, licensnyckel eller avgift per användare. Projektet finansieras av bidrag och frivilligt arbete, inte genom att låsa grundfunktionerna. Kostnaden är server, lagring och den tid det tar att hålla biblioteket i ordning.
Svensk användbarhet Gäller: Den svenska översättningen av gränssnittet är i praktiken fullständig: 902 av 920 översättningsbara strängar är översatta (98,0 procent) i cps/translations/sv, vilket kontrollmättes mot tyska (95,5 procent) och finska (40,2 procent) med samma metod. Dokumentationen i wikin är engelsk och supportkanalerna — GitHub-ärenden och Discord — likaså, så hela betyget nås inte.

Kostnad: Gratis. Inga licensavgifter; kostnaden är server, lagring och underhåll av biblioteket.

Faktakontrollerad

Jellyfin

Mediebibliotek och streaming · Medieserver för film, serier och musik

Medieserver för film, serier och musik: biblioteket ligger på din egen disk, och appar för tv, mobil och webbläsare spelar upp det utan abonnemang eller konto hos en tredje part.

Startår
2018
Licens
GPL-2.0
Öppen källkod
Ja

Betyg

85 av 100

Praktiskt granskad

Läs bedömningen om Jellyfin

Projektdata

59 504GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2018
Licens
GPL-2.0Öppen källkod (OSI-godkänd licens) · Servern och webbklienten ligger under GNU General Public License version 2. Det finns ingen sluten utgåva, inga funktioner bakom avtal och inget konto hos projektet: även fjärråtkomst och hårdvarutranskodning går att använda i den egna installationen. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Linux · macOS · Windows
API
REST API Uppgivet
Export
Delvis Metadata kan skrivas som .nfo-filer bredvid mediet och följer då med filerna, och konfigurationskatalogen kan säkerhetskopieras som helhet. Någon komplett export av biblioteket till ett öppet format finns inte i gränssnittet – databasen är serverns egen. Uppgivet
Språk
Gränssnitt: Svenska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Servern och webbklienten ligger under GPL-2.0, och det finns ingen sluten utgåva av samma kod. Funktioner som hårdvarutranskodning, fjärråtkomst och användarhantering är inte låsta bakom avtal eller licensnycklar: labbinstansen startades från det officiella containerimaget utan konto och alla inställningar i kontrollpanelen var tillgängliga.
Funktionell passform Gäller: Labbet byggde ett bibliotek med sex kortfilmer och en serie, och webbläsaren spelade upp dem direkt ur biblioteket med titel, speltid och tekniska uppgifter. Rollen är tydligt avgränsad mot grannarna i katalogen: Jellyfin lagrar och spelar upp medier, den spelar inte in dem (Shinobi), sänder live (Owncast) eller publicerar dem (PeerTube). Avdraget är att tjänsten inte kan hantera DRM-skyddat innehåll eller kanaler.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Mediefilerna ligger kvar där de låg, och metadata kan skrivas som .nfo-filer bredvid filerna så att de följer med vid en flytt. Bibliotek, användare och uppspelningshistorik ligger däremot i serverns egen SQLite-databas i konfigurationskatalogen, och det finns ingen export av biblioteket till ett öppet format i gränssnittet. En flytt till en annan medieserver kräver därför att biblioteket byggs upp igen.
Mognad och trygghet Gäller: Projektet startade i december 2018 och första utgåvan 10.0.0 kom i januari 2019; servern är i dag på 12.4 med nära 59 000 stjärnor på GitHub och dagliga commits. Labbinstansen installerade sig själv via startguiden och API:t, kände igen filmer och avsnitt på filnamnen, läste .nfo-metadata och visade uppspelningsstatus per användare utan manuella ingrepp.
Framtidskraft Gäller: Utvecklingen drivs av en stor frivillig community med täta utgåvor, och klientsviten täcker tv, mobil, surfplatta och webbläsare utöver servern. Risken ligger i att projektet saknar kommersiell bärare: det finns ingen leverantör som säljer support eller hosting, så utvecklingstakten hänger på ideella krafter. API:t är dokumenterat och stabilt nog att tredjepartsverktyg bygger vidare på det.
Drift och införande Gäller: Driftsättningen är en container med två volymer och ett media-mount; startguiden gick att köra helt via API:t och biblioteksskanningen tog under en minut för sju titlar. Det som återstår är eget ansvar: uppdateringar, säkerhetskopior av konfigurationskatalogen och fjärråtkomst måste skötas av den som driver servern, och transkodning kräver rätt hårdvara.
Kostnadsbild Gäller: Jellyfin är gratis i sin helhet: ingen prenumeration, inga köpfunktioner och ingen uppdelning i gratis- och betalutgåva. Det finns ingen molntjänst från projektet att uppgradera till, och alla klientappar är kostnadsfria.
Svensk användbarhet Gäller: Webbgränssnittet renderades på svenska i labbet – inloggning, bibliotek, kontrollpanel och aktivitetslogg – eftersom servern sattes till svensk kultur och svenskt språk. Dokumentationen, communityforumet och felmeddelandena i API:t är engelska, och undertexter på svenska får den som driver servern ordna själv.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

Källor

Fler projekt under Norin Media AB