Kyoo

Mediebibliotek och streaming · Mediebibliotek för film, serier och anime med egen transkodning

Självhostad medieserver för film, serier och anime som skannar egna filer utan krav på mappstruktur och transkodar dem till webbläsare och mobilappar.

Betyg 78 av 100 Praktiskt granskad

Läs bedömningen
API · Officiellt

Kyoo levererar ett REST-API dokumenterat med Swagger, både publikt på kyoo.zoriya.dev/swagger och i den egna instansen på /swagger.

Kyoo API · zoriya

Källa: https://github.com/zoriya/Kyoo/tree/master/api

Kontrollerat:

MCP · Ej hittat

Inget MCP-stöd finns i projektets repo eller dokumentation, och ingen tredjepartsserver för Kyoo hittades vid kontrollen.

Ingen MCP-server · zoriya

Källa: https://github.com/zoriya/Kyoo

Kontrollerat:

Kyoo: startsidan med hero-rutan för Öppet fönster, raden Fortsätt titta med avsnittet Ljusstaken och Nyheter med bibliotekets titlar
1 / 7 Startsidan med fortsätt-titta, nyheter och rekommendationer

Bedömning

Så bedömer vi

Totalbetyg

78 av 100

Praktiskt granskad

Bedömningsprofil
—
Bedömningsdatum
Modellversion
3.0.0
  1. Öppenhet och kontroll

    Hela monorepot — front, api, auth, scanner och transcoder — ligger under GPL-3.0, så programvaran får läsas, ändras, återdistribueras och driftas själv utan leverantörsbindning, och inget dataformat är låst. Det som drar ner betyget är att GPL ställer krav på att källkoden erbjuds den som använder en modifierad version som nätverkstjänst, samt att projektet medvetet saknar plugin-system: den som vill ändra beteende får vidareutveckla kärnan. Alla fem avbildningar ligger öppet på ghcr.io.

  2. Funktionell passform

    Användningsfallet är att strömma egen film och egna serier till webbläsare, mobil och TV — och i den driftsatta labbinstansen gjorde Kyoo precis det. Skannern tog sex filer med medvetet stökiga namn (bland annat ett gemener-namn utan år och en fil i en undermapp) och skapade sex videoposter utan att någon mappstruktur behövde röjas. Filmer och serier renderade omslag, betyg, speltid, genrer, nästa avsnitt och avsnittslista, och spelaren strömmade filmen direkt i webbläsaren. Transkodning, introidentifiering, undertextstöd och OIDC finns inbyggt i stället för som tillägg, vilket täcker kärnbehovet utan kringgående.

  3. Dataflytt och interoperabilitet

    Mediebiblioteket är vanliga filer på disk, så själva materialet är fritt att flytta och ingenting är inlåst i ett proprietärt format. Metadata ligger i PostgreSQL och går att ta ut med pg_dump, och REST-API:t gör titlar, avsnitt, tittarhistorik och videor läsbara programmatiskt — det var så labbets egen seedning kopplade ihop filer med poster. Det som saknas för full pott är en dokumenterad exportfunktion i gränssnittet: den som vill flytta sin tittarhistorik får gå via databasen eller skriva mot API:t själv.

  4. Mognad och trygghet

    Projektet startade 2019 och utvecklas fortfarande aktivt: repot är inte arkiverat, senaste pushen ligger i november 2026 och version 5 släpptes i april samma år med tre punktutgåvor sedan dess. Det finns installations-, bidrags- och säkerhetsdokumentation (SECURITY.md), en egen API-dokumentation, ett Helm-diagram och ett aktivo Weblate-projekt med 23 språk. Det som håller betyget på fyra är att projektet drivs av en person och att klientutbudet därför är litet — webb, Android och Android TV, men ingen iOS- eller stationär klient.

  5. Framtidskraft

    API-lagret är starkt: ett dokumenterat REST-API med Swagger, separata tjänster som andra projekt kan anropa direkt (Meelo använder Kyoo:s transkodare), API-nycklar med egna rättigheter och en Helm-chart för Kubernetes. Det ger verklig automation och en rimligt underhållbar arkitektur. Det som håller betyget på tre är att det inte finns någon MCP-server i projektet eller i något tredjepartsprojekt, inga webhooks och inget SDK — och att projektet uttryckligen inte har något plugin-system, vilket begränsar hur långt en integration kan nå utan att grena kärnan.

  6. Drift och införande

    Driftkraven är dokumenterade och hanterbara med normal IT-kompetens, men införandet är tyngre än för en enskild container: fem tjänster plus PostgreSQL och en router ska startas, och i labbet krävdes tre ingrepp som inte står i installationsguiden. API:ts tjänst lyssnar på port 3567 medan compose-filen anger 5000, skannern måste gå genom routern för att få sin API-nyckel utbytt mot en jwt, och bildnedladdningen startar först när databasen signalerar. När stacken väl är uppe är den löpande driften enkel — uppdatering sker med pull och compose up.

  7. Kostnadsbild

    Kostnadsbilden är helt transparent: programvaran är gratis under GPL-3.0 och det finns ingen betalversion, ingen supportavgift och inga API-nycklar som tar slut. Kvar är serverresurser för fem containrar och en databas, lagring för biblioteket samt CPU eller GPU för transkodningen — poster som går att beräkna på förhand. Donationer till projektet är frivilliga.

  8. Svensk användbarhet

    Svenskt stöd saknas helt och är verifierat på två vägar: front/public/translations innehåller 22 språk utöver engelska men ingen svensk fil, och Weblate-projektet listar 23 språk där svenska inte finns bland dem. Den driftsatta instansen renderade därför hela gränssnittet på engelska — Bläddra, profil, inställningar och spelare — och dokumentationen är bara engelsk. Det finns ingen svensk supportkanal.

Om Kyoo

Kyoo är en medieserver för video: filmer, serier och anime som ligger på den egna disken. Den skannar biblioteket, tolkar filnamnen och slår upp titlar, avsnitt och omslag, och strömmar sedan materialet till en webbklient och till Android- och Android TV-appar. Till skillnad från många syskon kräver den ingen särskild mappstruktur eller omskrivning av filnamn — filer med stökiga namn och allt i samma katalog ska enligt projektet fungera direkt, och en fil som inte tolkas rätt räknas som en bugg.

Tjänsten är uppdelad i fem delar som kan köras var för sig: en webbklient, en identitetstjänst (Keibi) med inloggning och API-nycklar, ett API, en skanner och en transkodare. Transkodaren bygger på ffmpeg och kan köra på processorn eller med hårdvaruacceleration via VA-API, QSV eller Nvidia, med adaptiv kvalitet beroende på nätet. Skannern hittar introduktioner och eftertexter genom ljudavtryck eller kapiteltitlar, och undertextlagret klarar PGS/VobSub och ASS med inbäddade typsnitt. Inloggning kan ske med eget konto eller via vilken OIDC-leverantör som helst.

API:t är dokumenterat med Swagger och är öppet för integration — andra projekt kan använda Kyoo:s tjänster direkt. Distributionen sker som Docker-containrar med PostgreSQL som databas, och det finns ett officiellt Helm-diagram för Kubernetes. Gränssnittet finns på ett tjugotal språk men inte på svenska.

Användning

Passar för

  • Den som har filmer och serier på disk och vill strömma dem utan molntjänst
  • Bibliotek med stökiga filnamn och blandade kataloger som inte vill städas
  • Den som vill ha inbyggd transkodning med hårdvaruacceleration
  • Miljöer som vill integrera medieservern via ett dokumenterat API

Passar mindre bra för

  • Den som vill ha ett färdigt system med svenskt gränssnitt
  • Små maskiner där fem containrar och en databas är för mycket
  • Den som behöver ett plugin-ekosystem — Kyoo bygger allt in i kärnan
  • Miljöer som kräver svensk dokumentation eller supportkanal

Styrkor och begränsningar

Styrkor

  • Klarar dåligt namngivna filer och kräver ingen mappstruktur
  • Inbyggd transkodning med adaptiv kvalitet och hårdvaruacceleration
  • Fem separata tjänster som kan användas var för sig via API:t
  • Identifierar introduktioner och eftertexter automatiskt
  • Undertextstöd för PGS/VobSub och ASS med inbäddade typsnitt
  • OIDC-inloggning mot valfri identitetsleverantör
  • Officiellt Helm-diagram för Kubernetes

Begränsningar

  • Fem containrar plus PostgreSQL gör värden tyngre än en enkel installation
  • Gränssnittet finns inte på svenska och dokumentationen är engelsk
  • Inget plugin-system — funktioner byggs in i kärnan i stället
  • Utvecklas av en person, vilket begränsar antalet klienter
  • Nedladdning och synk av tittarlistor är ännu inte återinfört i version 5

Skärmbilder

Tekniska resurser

Alternativ

Calibre-Web

Mediebibliotek och streaming · Webbaserat e-boksbibliotek ovanpå en Calibre-databas

Webbapp som visar, läser och laddar ner e-böcker ur en befintlig Calibre-databas, med användarkonton, hyllor och OPDS-flöde för läsappar.

Startår
2015
Licens
GNU General Public License v3.0
Öppen källkod
Ja

Betyg

91 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om Calibre-Web

Projektdata

18 578GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2015
Licens
GNU General Public License v3.0Öppen källkod (OSI-godkänd licens) · Repots LICENSE-fil innehåller oförändrad GPL v3-text (29 juni 2007), och README anger uttryckligen att programmet licensieras under GPL v3. Ursprungsprojektet calibreserver som Calibre-Web är en fork av ligger under samma licens. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Webbläsare · Linux · Windows · macOS · containers
API
REST API · Annan Ej verifierat
MCP
Saknas
Export
Finns Biblioteket är Calibres egen databas med böckerna som filer i mappstrukturen, så det kan öppnas direkt i Calibre och flyttas med katalogen. Böcker kan laddas ner via gränssnittet och via OPDS-flödet. Ej verifierat
Språk
Gränssnitt: Svenska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Hela programmet ligger under GPL-3.0 i ett enda repo: webbgränssnittet, OPDS-modulen, databasmappningen och containerkonfigurationen får användas, ändras och distribueras fritt. Det finns ingen kommersiell utgåva med inlåsta funktioner och ingen licensnyckel som låser upp något — den enda gränsen mot en molntjänst är de valfria integrationerna (Google Drive, metadatahämtning) som administratören själv kopplar in.
Funktionell passform Gäller: Programmet löser en smal men tydlig uppgift: att göra ett befintligt Calibre-bibliotek läsbart för flera personer över webb och läsapp. Användarhanteringen är finmaskig med behörigheter per konto, och inloggning kan ske med lösenord, Magic Link, LDAP, OAuth eller en autentiserande proxy, vilket passar både ett hushåll och en mindre institution. Hyllor, OPDS och Kobo-synk täcker de vanliga sätten att komma åt böckerna. Att bedömningen är satt på källkoden och inte på en egen driftsatt instans drar ner säkerheten ett steg.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Biblioteket är Calibres egen metadata.db med böckerna som filer i mappar, alltså helt oberoende av Calibre-Web: samma katalog kan öppnas i Calibre-skrivbordsprogrammet och flyttas till en annan server utan export. Konton, hyllor och inställningar ligger i en egen databas som inte har någon dokumenterad export, så de måste flyttas med databasen eller sättas upp på nytt. Det finns ingen leverantörsinlåsning i grundutförandet.
Mognad och trygghet Gäller: Projektet har funnits sedan 2015 och utvecklas fortfarande: repot är inte arkiverat, utgåvor ges ut med ojämna mellanrum och ärenden skapas löpande. Kodbasen är uppdelad i moduler för katalog, OPDS, användare och metadatahämtning, och det finns en egen dokumentationswiki med installations- och felsökningssidor. Det som drar ner är att commit-frekvensen är låg, att ärendelistan är lång och att en del funktioner fortfarande kräver att Calibre installeras vid sidan om.
Framtidskraft Gäller: Arkitekturen är enkel och utbytbar: Python med Flask och SQLAlchemy ovanpå en SQLite-databas, och OPDS som är ett standardprotokoll för e-bokskataloger snarare än en egen slutpunkt. Att biblioteket är Calibres eget format gör det lätt att byta gränssnitt utan att röra böckerna. Det som drar ner är att gränssnittet bygger på Bootstrap 3 och att ett modernt API inte har accepterats — automatisering sker via OPDS eller direkt mot databasen.
Drift och införande Gäller: Driften är lätt: en Python-tjänst med ImageMagick som enda tunga beroende, och en underhållen containeravbildning för den som vill slippa pakethantering. Biblioteket behöver ingen separat import — servern läser Calibres katalog direkt — och konvertering samt Kobo-stöd är valfria tillägg som bara krävs om man vill använda dem. Det som kräver omsorg är att biblioteksmappen måste vara skrivbar och att servern bör stå bakom en HTTPS-proxy.
Kostnadsbild Gäller: Programmet är fri under GPL-3.0 utan betalversion, licensnyckel eller avgift per användare. Projektet finansieras av bidrag och frivilligt arbete, inte genom att låsa grundfunktionerna. Kostnaden är server, lagring och den tid det tar att hålla biblioteket i ordning.
Svensk användbarhet Gäller: Den svenska översättningen av gränssnittet är i praktiken fullständig: 902 av 920 översättningsbara strängar är översatta (98,0 procent) i cps/translations/sv, vilket kontrollmättes mot tyska (95,5 procent) och finska (40,2 procent) med samma metod. Dokumentationen i wikin är engelsk och supportkanalerna — GitHub-ärenden och Discord — likaså, så hela betyget nås inte.

Kostnad: Gratis. Inga licensavgifter; kostnaden är server, lagring och underhåll av biblioteket.

Faktakontrollerad

Jellyfin

Mediebibliotek och streaming · Medieserver för film, serier och musik

Medieserver för film, serier och musik: biblioteket ligger på din egen disk, och appar för tv, mobil och webbläsare spelar upp det utan abonnemang eller konto hos en tredje part.

Startår
2018
Licens
GPL-2.0
Öppen källkod
Ja

Betyg

85 av 100

Praktiskt granskad

Läs bedömningen om Jellyfin

Projektdata

59 504GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2018
Licens
GPL-2.0Öppen källkod (OSI-godkänd licens) · Servern och webbklienten ligger under GNU General Public License version 2. Det finns ingen sluten utgåva, inga funktioner bakom avtal och inget konto hos projektet: även fjärråtkomst och hårdvarutranskodning går att använda i den egna installationen. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Linux · macOS · Windows
API
REST API Uppgivet
Export
Delvis Metadata kan skrivas som .nfo-filer bredvid mediet och följer då med filerna, och konfigurationskatalogen kan säkerhetskopieras som helhet. Någon komplett export av biblioteket till ett öppet format finns inte i gränssnittet – databasen är serverns egen. Uppgivet
Språk
Gränssnitt: Svenska · Dokumentation: Engelska · Support: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Servern och webbklienten ligger under GPL-2.0, och det finns ingen sluten utgåva av samma kod. Funktioner som hårdvarutranskodning, fjärråtkomst och användarhantering är inte låsta bakom avtal eller licensnycklar: labbinstansen startades från det officiella containerimaget utan konto och alla inställningar i kontrollpanelen var tillgängliga.
Funktionell passform Gäller: Labbet byggde ett bibliotek med sex kortfilmer och en serie, och webbläsaren spelade upp dem direkt ur biblioteket med titel, speltid och tekniska uppgifter. Rollen är tydligt avgränsad mot grannarna i katalogen: Jellyfin lagrar och spelar upp medier, den spelar inte in dem (Shinobi), sänder live (Owncast) eller publicerar dem (PeerTube). Avdraget är att tjänsten inte kan hantera DRM-skyddat innehåll eller kanaler.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Mediefilerna ligger kvar där de låg, och metadata kan skrivas som .nfo-filer bredvid filerna så att de följer med vid en flytt. Bibliotek, användare och uppspelningshistorik ligger däremot i serverns egen SQLite-databas i konfigurationskatalogen, och det finns ingen export av biblioteket till ett öppet format i gränssnittet. En flytt till en annan medieserver kräver därför att biblioteket byggs upp igen.
Mognad och trygghet Gäller: Projektet startade i december 2018 och första utgåvan 10.0.0 kom i januari 2019; servern är i dag på 12.4 med nära 59 000 stjärnor på GitHub och dagliga commits. Labbinstansen installerade sig själv via startguiden och API:t, kände igen filmer och avsnitt på filnamnen, läste .nfo-metadata och visade uppspelningsstatus per användare utan manuella ingrepp.
Framtidskraft Gäller: Utvecklingen drivs av en stor frivillig community med täta utgåvor, och klientsviten täcker tv, mobil, surfplatta och webbläsare utöver servern. Risken ligger i att projektet saknar kommersiell bärare: det finns ingen leverantör som säljer support eller hosting, så utvecklingstakten hänger på ideella krafter. API:t är dokumenterat och stabilt nog att tredjepartsverktyg bygger vidare på det.
Drift och införande Gäller: Driftsättningen är en container med två volymer och ett media-mount; startguiden gick att köra helt via API:t och biblioteksskanningen tog under en minut för sju titlar. Det som återstår är eget ansvar: uppdateringar, säkerhetskopior av konfigurationskatalogen och fjärråtkomst måste skötas av den som driver servern, och transkodning kräver rätt hårdvara.
Kostnadsbild Gäller: Jellyfin är gratis i sin helhet: ingen prenumeration, inga köpfunktioner och ingen uppdelning i gratis- och betalutgåva. Det finns ingen molntjänst från projektet att uppgradera till, och alla klientappar är kostnadsfria.
Svensk användbarhet Gäller: Webbgränssnittet renderades på svenska i labbet – inloggning, bibliotek, kontrollpanel och aktivitetslogg – eftersom servern sattes till svensk kultur och svenskt språk. Dokumentationen, communityforumet och felmeddelandena i API:t är engelska, och undertexter på svenska får den som driver servern ordna själv.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

Källor

Fler projekt under Norin Media AB