Speex

Ljudformat och codecs · Tal-codec med öppen källkod

Speex är en öppen, patentfri tal-codec från Xiph.Org med bandbredderna 8, 16 och 32 kHz i samma bitström, röstaktivitetsdetektion och stöd för paketförlust. Den är ersatt av Opus men finns kvar i äldre VoIP-system.

Betyg 74 av 100 Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen
API · Officiellt

libspeex är referensimplementationen och har ett dokumenterat C-API; speexenc och speexdec kan styras från skript. Något HTTP-API finns inte.

libspeex C-API · Xiph.Org Foundation / Jean-Marc Valin

Källa: https://www.speex.org/docs/

Kontrollerat:

MCP · Ej tillämpligt

MCP är inte tillämpligt för den här typen av programvara.

Terminal på infralabbet som visar filstorlek och andel av WAV-originalet för ett påhittat svenskt röstmeddelande kodat med Speex i narrowband, wideband, ultra-wideband och VBR, jämfört med Opus, samt en dekodningskontroll med speexdec som bekräftar 13,8 sekunder monoljud i 16 kHz
1 / 5 Samma 14 sekunder tal i fem encodes: WAV 2 371 kB, narrowband 27 kB, wideband 48 kB, ultra-wideband 51 kB, VBR 40 kB och Opus 128 kbit/s 313 kB

Bedömning

Så bedömer vi

Totalbetyg

74 av 100

Preliminär (källbaserad)

Bedömningsprofil
Tal i befintliga VoIP-system och röstinspelningar där bandbredden är knapp och kompatibiliteten med äldre .spx-filer väger tyngst.
Bedömningsdatum
Modellversion
3.0.0
  1. Öppenhet och kontroll

    Formatet är patentfritt, referensimplementationen ligger under treklausuls BSD och projektet är en del av GNU. Standardiseringen finns i RFC 5574, så vem som helst kan implementera kodare och avkodare utan avgift.

  2. Funktionell passform

    För det namngivna användningsfallet — tal i äldre VoIP-system med knapp bandbredd — gör Speex jobbet med små filer och inbyggd röstaktivitetsdetektion. För ny utveckling är täckningen sämre: Opus ger bättre kvalitet vid samma bitrate och kodar musik lika bra, vilket Xiph själv rekommenderar.

  3. Dataflytt och interoperabilitet

    Formatet är dokumenterat i RFC 5574 och läses av FFmpeg och speexdec, men det är förlustbärande och stödet är smalare än Opus och Vorbis: moderna webbläsare spelar inte .spx direkt och hårdvarustödet är begränsat.

  4. Mognad och trygghet

    Codecen har funnits sedan 2002, är standardiserad i RFC 5574 och har en stabil utgåva 1.2.1 med bygg- och robusthetsrättningar. Formatet har två decennier av driftsättning i VoIP och inspelningssystem bakom sig.

  5. Framtidskraft

    Xiph.Org säger uttryckligen att Speex har ersatts av Opus, och sajten uppmanar användare att byta. Ingen vidareutveckling av codecen sker; den finns kvar för kompatibilitet med äldre system.

  6. Drift och införande

    Kodning och avkodning sker lokalt med speexenc och speexdec utan server, databas eller konfiguration, och verktygen finns i distributionernas paketarkiv.

  7. Kostnadsbild

    Ingen licensavgift, royalty eller patentkostnad förekommer. Codecen får användas kommersiellt utan att något betalas till Xiph.Org eller någon annan part.

  8. Svensk användbarhet

    speexenc och speexdec i version 1.2.1 har bara engelska meddelanden och dokumentationen på speex.org är engelskspråkig. Formatet har ingen meny där ett gränssnittsspråk kan väljas.

Om Speex

Speex är en öppen och patentfri ljudcodec som är byggd för tal, inte för musik. Projektet startades av Jean-Marc Valin i februari 2002 och är en del av GNU-projektet; målet var att sänka tröskeln för röstapplikationer genom att ge ett fritt alternativ till dyra proprietära tal-codecs. Codecen ligger under treklausuls BSD och standardiserades av IETF som RFC 5574.

Tekniskt bygger Speex på CELP och kodar tal mellan ungefär 2 och 44 kbit/s. Samma bitström kan bära tre bandbredder — narrowband 8 kHz, wideband 16 kHz och ultra-wideband 32 kHz — vilket gör att en kodning kan skalas ned när bandbredden är knapp utan att formatet byts. Codecen har också röstaktivitetsdetektion (VAD), diskontinuerlig transmission (DTX), variabel bitrate, intensitetsstereo, en akustisk ekosläckare och brusreducering, vilket är funktioner som gjorde den populär i VoIP.

Programmen speexenc och speexdec kodar och avkodar .spx-filer, oftast i Ogg-behållare, och speexenc tar WAV eller råa sampel som indata. Filerna är alltid mono och små: en knapp minut tal blir några tiotal kilobyte. Speex finns kvar i äldre kommunikationssystem som Asterisk och LinPhone och i telefonilösningar som byggdes före Opus.

Xiph.Org säger själva att Speex har ersatts av Opus. Opus standardiserades i RFC 6716 och kodar både tal och musik i samma ström, klarar samma bitrater med bättre kvalitet och har lägre latens, så för ny utveckling är Opus det rätta valet. Speex är ändå fortfarande ett fullständigt dokumenterat, fritt format som kan avkodas och kodas om utan avgifter — och ett bra historiskt jämförelseobjekt. Svenskt gränssnitt saknas; verktygen har bara engelska meddelanden.

Användning

Passar för

  • Äldre VoIP- och telefonilösningar som redan använder Speex och inte kan bytas ut utan att bygga om klienterna.
  • System där bandbredden varierar kraftigt: samma bitström bär narrowband, wideband och ultra-wideband, så kodningen kan skalas ned utan att formatet byts.
  • Talinspelningar där filstorleken måste vara minimal: en knapp minut tal blir några tiotal kilobyte.
  • Sammanhang där röstaktivitetsdetektion och brusreducering behövs inbyggt i codecen.

Passar mindre bra för

  • Nya installationer: Xiph.Org säger själva att Speex har ersatts av Opus, som klarar samma bitrater med bättre kvalitet och lägre latens.
  • Musik: Speex är byggt för tal och inte för musikaliskt material.
  • Arkivering där originalet måste bevaras exakt.
  • System som kräver stereo: Speex-filerna är alltid mono.

Styrkor och begränsningar

Styrkor

  • Patentfri och öppen under treklausuls BSD, standardiserad av IETF som RFC 5574.
  • Tre bandbredder i samma bitström gör att en kodning kan skalas ned när bandbredden är knapp.
  • Inbyggd röstaktivitetsdetektion, diskontinuerlig transmission, variabel bitrate och brusreducering.
  • Mycket små filer för tal, vilket gör formatet användbart där lagringsutrymmet är begränsat.
  • Finns kvar i etablerade kommunikationssystem som Asterisk och LinPhone, så äldre installationer fungerar utan migrering.

Begränsningar

  • Ersatt av Opus, så ny utveckling sker inte på Speex.
  • Byggt för tal och inte för musik.
  • Filerna är alltid mono, vilket utesluter stereoinspelningar.
  • Kvaliteten vid låga bitrater är sämre än Opus vid samma inställning.

Skärmbilder

Tekniska resurser

Alternativ

FLAC

Ljudformat och codecs · Förlustfri ljudkomprimering

FLAC är ett förlustfritt ljudformat med öppen referensimplementation. Filen blir 20–40 procent av en WAV utan att något sampel ändras, och formatet är fritt från patent och royalty.

Startår
2000
Licens
BSD-liknande licens för kodeken (Xiph.Org), LGPL/GPL för vissa program och GFDL för dokumentationen
Öppen källkod
Ja

Betyg

94 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om FLAC

Projektdata

2 484GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2000
Licens
BSD-liknande licens för kodeken (Xiph.Org), LGPL/GPL för vissa program och GFDL för dokumentationenÖppen källkod (OSI-godkänd licens) · Repots README anger att kodekbiblioteken distribueras under Xiph.Org Foundations BSD-liknande licens (COPYING.Xiph), medan övriga program och plugins är LGPL eller GPL (COPYING.LGPL, COPYING.GPL) och dokumentationen GFDL. GitHub detekterar GFDL-1.3 för repot eftersom dokumentationslicensen ligger i roten, men kodeken — det som avgör om formatet är fritt att använda — är BSD. COPYING.Xiph innehåller de tre BSD-villkoren (källkod, binär, inget namnutnyttjande). · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Windows · macOS · Linux
API
Annan Uppgivet
MCP
Ej tillämpligt
Export
Finns FLAC är förlustfritt: avkodning ger tillbaka exakt samma sampel som kodades in, och filens MD5-signatur gör att avkodningen kan verifieras mot originalet. Konvertering till andra format sker med flac -d eller FFmpeg. Uppgivet
Språk
Gränssnitt: Engelska · Dokumentation: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Kodeken ligger under Xiph.Org Foundations BSD-liknande licens, projektet anger att formatet är icke-proprietärt och fritt från patent, och formatet är öppet specificerat i RFC 9639 med flera oberoende implementationer.
Funktionell passform Gäller: För det namngivna användningsfallet — förlustfri arkivering och mastering — täcker formatet behovet utan luckor: varje sampel bevaras, komprimeringen ger en fjärdedel till hälften av WAV-storleken och inbyggd MD5-signatur gör avkodningen kontrollerbar.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: FLAC är ett standardiserat, självbeskrivande format som läses av FFmpeg, libsndfile, VLC och de flesta operativsystem och mobiltelefoner. Avkodning ger tillbaka exakt samma sampel, så materialet kan flyttas mellan verktyg och kedjor utan kvalitetsförlust.
Mognad och trygghet Gäller: Formatet har funnits sedan 2000, förvaltas av Xiph.Org Foundation, är formellt specificerat i RFC 9639 med konformanstestfiler, har ett aktivt repo med pushar i oktober 2026 och ett brett ekosystem av spelare och hårdvarudekodare.
Framtidskraft Gäller: libFLAC är ett dokumenterat C-API och kommandoradsverktyget flac kan styras från skript, vilket gör formatet automationsbart i produktionskedjor. MCP saknas helt, och formatet utvecklas långsamt eftersom det är specifikationsstyrt — därav fyra och inte fem.
Drift och införande Gäller: FLAC är ett filformat utan server, databas eller konfiguration. Införandet består i att installera ett paket eller använda ett bibliotek som redan finns i kedjan, och löpande drift finns inte.
Kostnadsbild Gäller: Inga licensavgifter och ingen royalty, varken för kodning eller avkodning. Kostnaden är lagringsutrymme och CPU-tid vid kodning, och båda är förutsägbara.
Svensk användbarhet Gäller: Verifierat svagt svenskt stöd: formatet och verktyget har inget gränssnitt att översätta, och projektets dokumentation är engelskspråkig utan svensk översättning eller svensk supportkanal. Tekniskt fullt användbart i Sverige.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

Opus

Ljudformat och codecs · Förlustbärande ljudkomprimering

Opus är en öppen, royaltyfri ljudcodec standardiserad av IETF i RFC 6716. Den växlar mellan 6 och 510 kbit/s, kodar tal och musik i samma format och är standardvalet för realtidsljud och streaming på nätet.

Startår
2012
Licens
Treklausuls BSD för referensimplementationen, royaltyfria patentlicenser
Öppen källkod
Ja

Betyg

94 av 100

Preliminär (källbaserad)

Läs bedömningen om Opus

Projektdata

3 385GitHub-stjärnor
Visa alla fakta och bedömningarVisa alla fakta
Startår
2012
Licens
Treklausuls BSD för referensimplementationen, royaltyfria patentlicenserÖppen källkod (OSI-godkänd licens) · COPYING i xiph/opus anger treklausuls BSD för referensimplementationen (copyright Xiph.Org, Skype Limited, Octasic, CSIRO, Mozilla, Amazon m.fl.). Opus-codec.org/license/ säger att både referensimplementationen och de reviderade implementationerna är BSD och att patentlicenserna är royaltyfria och beviljas automatiskt utan ansökan. · Licensmodeller
Öppen källkod
Ja
Plattformar
Windows · macOS · Linux
API
Annan Uppgivet
MCP
Ej tillämpligt
Export
Finns Opus är förlustbärande men fullt avkodningsbart: opusdec och FFmpeg skriver tillbaka WAV/PCM, och en .opus-fil kan konverteras till FLAC eller andra format utan inlåsning. Innehållet kan alltså flyttas ur formatet med standardverktyg. Uppgivet
Språk
Gränssnitt: Engelska · Dokumentation: Engelska
Öppenhet och kontroll Gäller: Referensimplementationen ligger under treklausuls BSD, formatet är fritt specificerat i RFC 6716 och patentlicenserna är royaltyfria och beviljas automatiskt utan ansökan — kodning och avkodning får ske kommersiellt utan kostnad.
Funktionell passform Gäller: För det namngivna användningsfallet — ljuddistribution och realtidsljud — täcker codecen behovet utan luckor: 6–510 kbit/s, 2,5–60 ms ramar, tal och musik i samma ström och inbyggd tålighet mot paketförlust. Labbkörningen visar 6,9 procent av WAV-storleken vid 128 kbit/s.
Dataflytt och interoperabilitet Gäller: Standardiserade strömmar som läses av Firefox, Chromium, FFmpeg, VLC, Android och de flesta Linux-distributioner, och samma data bärs i Ogg (RFC 7845), RTP (RFC 7587) och Matroska/WebM. Filerna kan avkodas till WAV och flyttas till andra format med standardverktyg.
Mognad och trygghet Gäller: Proposed Standard sedan september 2012, uppdaterad av RFC 8251, med referensimplementation som fortfarande utvecklas — libopus 1.6.1 gavs ut i januari 2026 och repot har pushar i november 2026.
Framtidskraft Gäller: libopus är ett dokumenterat C-API med opusfile och opusenc ovanpå och kommandoradsverktyg som går att skripta, så codecen är automationsbar i produktionskedjor. MCP saknas helt och utvecklingen styrs av IETF-specifikationen — därav fyra och inte fem.
Drift och införande Gäller: Ingen server, databas eller konfiguration: codecen är ett bibliotek eller ett paket som redan finns i kedjan, och det finns ingen löpande drift att sköta.
Kostnadsbild Gäller: Inga licensavgifter och ingen royalty, varken för kodning eller avkodning. Kostnaden är CPU-tid vid kodning och lagringsutrymme för distributionsfilerna.
Svensk användbarhet Gäller: Verifierat svagt svenskt stöd: formatet och verktygen har inget gränssnitt att översätta, och dokumentationen på opus-codec.org är engelskspråkig utan svensk översättning eller svensk supportkanal. Tekniskt fullt användbart i Sverige.

Kostnad: .

Faktakontrollerad

Källor

Fler projekt under Norin Media AB